Tillbaks
Ja, då var jag tillbaks igen, har haft en liten time out....
Kul att ni saknar inlägg från mig på bloggen, blev verkligen rörd. Tänker att det är nog ingen som läser men det var ju inte därför jag startade bloggen utan det var för att få skriva av mig i sorgen o vet ni att det hjälper otroligt mycket. Men jag måste erkänna att jag är mycket smickrad att ni läser den.
Har inte rört datorn sedan begravningen, kan inte heller säga varför, har bara inte orkat, det var som luften gick ur mig???
Hade x antal mail när jag äntligen öppnade den o det var kul, tänk vad många vänner man har ; )
Begravningen blev kanon fin, jag var orolig att den skulle bli hysterisk för min del men jag var så lugn otroligt lugn, har aldrig varit så lugn på en begravning, visst grät jag, det gjorde nog alla men jag kände ett inre lugn... Nu låter jag verkligen djup men det var så jag kände.
Måste få nämna tjejen som sjöng i kyrkan, vilken röst och inlevelse i sin sång, hon fick nog många att gråta floder (ialla fall mig).
Det vart lite tjorv med "närmaste", var skulle man sitta? var skulle man gå? vilken placering skulle bilen åka i begravningsföljet? osv. Sen var det här med prästen, vi glömde att bjuda in henne??? Det är mycket som ska klaffa, inte nog med sorgen så ska allt det praktiska funka o min hjärna var inte helt med så jag hoppas hon har förståelse att vi glömde henne men det var ju mycket pinsamt. Robba hade sagt att det är typiskt syrran ; ))
Hästkortegen blev rörande fin, vilket jobb hästisarna gjorde, vilket engagemang, det är otroligt, en eloge till dem (vet inte riktigt vad jag ska kalla brorsan kompisar inom hästbranchen så det får bli hästisarna, hoppas ingen tar illa vid sig).
Personligen tyckte jag det mest maffiga och det jag blev mest tagen av var när hästarna med ryttare stod samlade framför kapellet när vi sänkte ner Robba, jag hoppas verkligen att ngn har fotat det för det var otroligt mäktigt.....
Jag kan bara känna att brorsan hade verkligt härliga kompisar o jag är glad att jag fått kontakt med dem ; ))
Ryktet hade gått att det skulle vara en hästkortege på begravningen gick snabbt, otroligt vad rykten kan sprida sig snabbt... NSD ringde på morronen innan begravningen och frågade om de fick fota kortegen, jag måste säga att jag inte visste vad jag skulle säga, det kom verkligen oväntat.... Kollade med Robbas son om det var Ok och vi gav klartecken och resultatet blev ju jättebra. Vilket jobb de har som jobbar som reportrar....
På söndag skulle Robba fyllt 42, ska dit o sätta ett ljus o gratulera honom på det sätt.
Nej, nu måste jag plocka ihop skidor till ungarna för hela skolan har skidåkning imorrn, få se om jag hittar dem, i sista minuten som vanligt, man skulle vara en sådan person som gör allt i god tid men nu ska man börja mitt i natten o söka, typiskt mig.
Anki
Kul att ni saknar inlägg från mig på bloggen, blev verkligen rörd. Tänker att det är nog ingen som läser men det var ju inte därför jag startade bloggen utan det var för att få skriva av mig i sorgen o vet ni att det hjälper otroligt mycket. Men jag måste erkänna att jag är mycket smickrad att ni läser den.
Har inte rört datorn sedan begravningen, kan inte heller säga varför, har bara inte orkat, det var som luften gick ur mig???
Hade x antal mail när jag äntligen öppnade den o det var kul, tänk vad många vänner man har ; )
Begravningen blev kanon fin, jag var orolig att den skulle bli hysterisk för min del men jag var så lugn otroligt lugn, har aldrig varit så lugn på en begravning, visst grät jag, det gjorde nog alla men jag kände ett inre lugn... Nu låter jag verkligen djup men det var så jag kände.
Måste få nämna tjejen som sjöng i kyrkan, vilken röst och inlevelse i sin sång, hon fick nog många att gråta floder (ialla fall mig).
Det vart lite tjorv med "närmaste", var skulle man sitta? var skulle man gå? vilken placering skulle bilen åka i begravningsföljet? osv. Sen var det här med prästen, vi glömde att bjuda in henne??? Det är mycket som ska klaffa, inte nog med sorgen så ska allt det praktiska funka o min hjärna var inte helt med så jag hoppas hon har förståelse att vi glömde henne men det var ju mycket pinsamt. Robba hade sagt att det är typiskt syrran ; ))
Hästkortegen blev rörande fin, vilket jobb hästisarna gjorde, vilket engagemang, det är otroligt, en eloge till dem (vet inte riktigt vad jag ska kalla brorsan kompisar inom hästbranchen så det får bli hästisarna, hoppas ingen tar illa vid sig).
Personligen tyckte jag det mest maffiga och det jag blev mest tagen av var när hästarna med ryttare stod samlade framför kapellet när vi sänkte ner Robba, jag hoppas verkligen att ngn har fotat det för det var otroligt mäktigt.....
Jag kan bara känna att brorsan hade verkligt härliga kompisar o jag är glad att jag fått kontakt med dem ; ))
Ryktet hade gått att det skulle vara en hästkortege på begravningen gick snabbt, otroligt vad rykten kan sprida sig snabbt... NSD ringde på morronen innan begravningen och frågade om de fick fota kortegen, jag måste säga att jag inte visste vad jag skulle säga, det kom verkligen oväntat.... Kollade med Robbas son om det var Ok och vi gav klartecken och resultatet blev ju jättebra. Vilket jobb de har som jobbar som reportrar....
På söndag skulle Robba fyllt 42, ska dit o sätta ett ljus o gratulera honom på det sätt.
Nej, nu måste jag plocka ihop skidor till ungarna för hela skolan har skidåkning imorrn, få se om jag hittar dem, i sista minuten som vanligt, man skulle vara en sådan person som gör allt i god tid men nu ska man börja mitt i natten o söka, typiskt mig.
Anki
Kommentarer
Trackback
